< hoorskatter.blogg.se -

Sorgens dag.

Kan jag få slippa fler sådana här dagar, tack?! Det är verkligen jobbigt när det dör katter. Liten, som behandlats med alla till buds stående medel, orkade inte längre hålla sig kvar på den här sidan livet. I morse vaknade jag av att hon låg i en konstig ställning, och det var inte så mycket att tveka om vartåt det barkade. Så jag tog henne i famnen, och satt med henne tills det var över. Det gick väldigt lugnt och stillsamt till.
Igår kväll var hon som vanligt, inte bra, men inte sämre heller. Jag har haft henne liggande bredvid mig i sängen, under täcket, för att hon ska hålla sig varm, och för att ha koll på henne. Tidigare på natten, då jag vaknat av Bapplarna, har hon varit som vanligt.
 
Liten
 
Och för att göra dagen ännu värre, bestämde sig Frosty, den lilla ungen som föddes i vagnen av Ringsjöfisk-mamman, att han inte heller tänkte vara med längre. Han blev övergiven av sin mamma, och höll på att dö, men vi fick igång honom igen. Den lille kämpen bapplades, växte, och var åter pigg. Men så blev han dålig, slutade att svälja, och dog.
Han var mycket älskad, precis som Liten.
 
De små liven har lämnat ett enormt tomrum efter sig.
 
Igår fick vi hem en ny katthona. Hon är 6 år gammal, frånflyttad av sin matte, som tyckte att de som tog över huset efter henne, kunde göra som de ville; behålla katten, eller avliva den. Är det så man behandlar sina djur? Man tar inte sitt ansvar, utan vältrar över det på andra! Katten har blivit matad i ett år nu, och haft ett uppvärmt uthus att gå in i, men nu ville grannarna ha bort den, då den gick på deras bil. En lösning var att förgifta den. Tur att grannfrun har en klok man, som inte tyckte att detta var en bra ide'.
Matarna blev självklart ledsna, och kände att katten inte kunde vara kvar. De kontaktade oss, och katten är nu akut intagen. En jättefin, stor, svart tjej, tam, och turligt nog kastrerad.
 
I fredags fick vi in en honunge, som de som hade henne i sitt stall, skulle slå ihjäl. En underbar liten pälstuss på 9-10 veckor. Även ett syskon blev räddat till nytt hem av en rådig kvinna. Ofattbart att någon ens kan tänka tanken att slå ihjäl så ljuviga varelser.
 
En annan liten tjej har kommit in idag. Hon hittades vid en väg, alldeles ensam, och promenerade frankt med på hundpromenaden, och in i upphittarens hus. Som var snäll och skjutsade henne hit. Ev får hon besök redan imorgon.
 
Bristen på bilder är nästan total idag, men jag har inga på dessa nya katter. Bilderna på lilla Frosty finns i kameran, men jag blir bara ledsen av att se dem. Kanske lägger jag upp en vid senare tillfälle. Just nu är det bara tungt.
 
Helen FHHK

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0