Helgen som gick.
Ok, en veckas semester hade inte varit dumt. Det har jag inte haft sen.... Nej, det har jag aldrig haft.
Helgen som gick var lite krävande, men mycket trevlig.
I lördags stod jag, Martina, Elna, och Pia, på loppis i Björkvikshallen. Helt nöjd med resultatet, drygt 2000 kr fick vi in. Och vi fick även lite mat till katterna. Dessutom träffade vi sååå många trevliga människor!
Tack till alla er som förgyllde vår dag.
Ett litet urval av alla saker vi hade med och sålde.
På söndagen hade vi besök av kastreringsbussen.
En helt otrolig insats gör dessa 2 kvinnor som kör runt i denna buss! Så många oönskade kattungar som slipper födas, tack vare dem. Vi fick dessutom massor av strö till kattlådorna av dem. En sorts papperspellets, som ska bli intressant att prova. Och det var verkligen MASSOR!
Det var en verklig lättnad att få 11 av föreningens katter kastrerade på en enda dag!
Bullen, Bappel, Herman, Ludde, Bibbi, Hilda, Fluffy, Esther, Knyttet, Ida, och Molly, blev av med anledningen till sin oro.
Och tidigare i veckan kastrerade Lucie Miranda, Belinda, Gunilla, och Pauli. Imorgon ska Bingo (om jag lyckas fånga honom), och sista hanen från Ringsjöfisk, kastreras.
Känns som en bra, och välbehövlig insats!
Vad gör vi här inne? Släpp ut oss! säger Bullen, medan Bappel är helt nöjd med den mjuka filten.
Jag hade god hjälp med infångning och transport av katterna av sonen, Pia, Elna, och Sofie. Även maken ställde upp, och hämtade Åsa och Titti vid tåget, när de kom med 2 av sina stödkatter. Samt skjutsade dem hem igen till Ängelholm på kvällen. Då hade de 3 katter med sig...
Andrea och Todd fick verkligen slita med våra katter. Men de var nöjda med att stå på en riktig veterinärklinik, som omväxling till när de kastrerar hemma hos folk. Tyvärr fick de dras med mitt sällskap hela dagen.
Tja, jag hade trevligt i alla fall...
Pias händer efter att ha fångat Herman inför kastreringen.
Det blev en heldag. Sämre saker kan man göra av sina söndagar...
På eftermiddagen, och kvällen, var Bappel och Bullen höga som hus. Måste ha varit något kemiskt som hände i deras små kroppar, när sömnmedlet gick ur dem. Jag har aldrig sett dom så vilda. De var inte stilla en sekund, utan lekte hysteriskt ända till kl ett på natten. Bappel tuggade i Pias telefon, och när han inte fick det, gav han sig på hennes virkbok. Han brukar aldrig bita i böcker... Det liksom spratt i hela dom.
På natten hände samma sak med Fluffy. Hon hoppade jämfota på sonen när han försökte sova, och studsade runt i hela rummet. Hon brukar visserligen leka, men absolut inte hoppa omkring på alla fyra tassarna....
Idag har de lekt normalt igen. Alla katter verkar må bra, och lugnet har åter lägrat sig.
Herman, bror till Burken.
Tack till alla som bidragit till denna kreativa helg! Utan er hade det aldrig fungerat.
Helen FHHK
Kommentarer
Trackback
